Folkhälsovetenskapligt program.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all".What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences..

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i gymnasieåldern uppfattar begreppet ?blatte?, vad det har för värderingar och huruvida det används som en Social kategorisering. Vi har, utifrån en kvalitativ ansats, valt att genomföra två fokusgruppintervjuer på två olika gymnasieskolor i Göteborgsområdet. Med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet blatte som en social konstruktion, utifrån Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron på rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde på att blatte är ett sätt att vara men även att det uppfattas som något negativt och stigmatiserande.

Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad förståelse i hur vårdgivare arbetar med människor i ett mellanrum mellan två kategorier samt att belysa den problematik som finns med att kategorisera människor som dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos är en kategorisering som ibland skapar problem som gör att dessa klienter hamnar i ett mellanrum mellan kommunen och landstinget. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från psykiatrin, boendeverksamhet, öppenvårdsverksamhet och socialtjänsten. Resultatet tyder bland annat på att det som är viktigast i arbetet med dubbeldiagnoser är samverkan mellan vårdgivarna.

Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete.

The aim of this study is to examine if and how the diagnosis of ADHD is important for the social practice delimitation to obtain an understanding of how the sorting and categorization of clients affects the distribution of resources. In a qualitative approach, the study is based on eight semi-structured interviews in five different social practices. Young adults diagnosed with ADHD who need society's help and support, constituted our focus in the study. The selection is based on gaining an understanding of how the client process proceeds. The interviews were supplemented with documents, such as legal and internal methodological support.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om Social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lärares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Syftet med detta examensarbete är att på uppdrag av Volvo Construction Equipment hitta en metod för att hantera och kategorisera idéflödet i deras idéhanteringssystem Interact. Den metod som användes var kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen är att metoden gick att använda för att kategorisera idéflödet men att ett material som sträcker sig över många ämnen tenderar att sänka tillförlitligheten på resultatet. Vidare bedöms materialet som detta arbete har producerat kunna användas för att bättre ta tillvara på idéer, vilket uppskattas av Volvo Construction Equipment..

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer påverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen påverkas av att identifiera sig med grupper. Vår tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott går att förklara med en starkare sammanhållning och en positiv självbild. Vi ville även undersöka om den starkare sammanhållningen med laget kunde påverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara på vår frågeställning har vi genomfört en fallstudie på ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen.

Fördomar vid rekrytering utgör ett stort problem för utlandsfödda personer i Sverige (Bromé m fl, 1996; Integrationsverket, 2006). För att undersöka namnets (utländskt vs. svenskt) betydelse för hur en arbetssökande (kompetent vs. inkompetent) uppfattas fick 116 studenter bedöma fiktiva CV:n. Hälften av försökspersonerna gjorde sina skattningar under omständigheter där jämställdhet betonades och hälften utan detta.Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan sökandens etnicitet och kompetensnivå på hur varm denne uppfattades (p=.002).